Att vara ledare

Kommentera

När min dotter var 2 år började hon fråga om hon fick börja på gympa. Några av kompisarna på förskolan hade börjat och hon tyckte att det lät kul. 


Till historien hör att jag är gammal gymnast och cheerleader, så jag vet hur kul det är. Och vilken bra träning det är för kroppsuppfattningen, balansen, styrkan osv. 
En jättebra grund att ha med sig oavsett vilken sport man väljer att ta sig an härnäst.
Men just eftersom jag har vigt stora delar av mitt liv åt de båda sporterna, så tänkte jag att folk skulle tro att det var jag som hade pressat henne att börja. Och just av den anledningen försökte jag att förhala det hela. 
Men hon tjatade varje dag och jag kände att jag behövde börja undersöka saken. 
På hemsidan för byns gympaförening kunde man läsa att det var lång kö och ifall man blev ledare själv så fick barnet förtur. 
Sagt och gjort. Jag har varit ledare förut och har även jobbat med att lära ut cheerleading i USA. 

Jag är fortfarande efter 5 år ledare för min dotters gympa och det är många av barnen som har hängt med sedan starten när de bara var 2 år gamla och hade blöja under gympadräkterna. :)

Detta har gjort att jag plötsligt har kommit många jämngamla barn ganska nära. Det ger mig otroligt mycket energi att få träffa de härliga små liven två gånger i veckan. Att få följa deras utveckling både som gymnaster och som personligheter är både unikt och värdefullt. 

Att vara ledare för sina barn är på gott och ont så klart. Ibland trotsar hon emot bara för att jag är hennes mamma. 
Men att ha denna aktivitet ihop som mor och dotter har också fört oss närmre. Vi har ett gemensamt intresse och tid ihop på egen hand. 

Ja, lillebror har fått följa med på flertalet träningar och även han fick börja på gympa när han var 2 år. Men han har egna ledare. 
Igår sa han dock att han vill att jag ska vara ledare även för hans grupp. 
Jag tycker ju att om jag kan vara ledare för dottern så skulle jag ju kunna vara det även för sonen. Så att det blir rättvist. 
Men det kräver sin tid och förberedelse så klart. 
Jag får fundera vidare på den frågan känner jag. 

PS, jag har lånat några bilder från USAs satsning under senaste OS. 
Det är alltså inte våra gymnaster på bilderna.... hihi!